Sverige är en rättsstat – inte en plats för godtycklig statsaktivism
Vi kan nu slå fast följande: Konsumentverket har agerat långt utanför sitt mandat. Myndigheten har brutit mot grundläggande rättsprinciper, agerat i strid med objektivitetskravet, uttryckt sig med hatfull retorik – och skadat enskilda medborgare och företag genom både direkta och indirekta åtgärder.
Det är inte längre en fråga om internkultur eller kommunikationsbrister.
Det är en fråga om rättsstatens gränser – och myndigheters skyldighet att hålla sig inom dem.
Offentlig uthängning utan domstolsprövning
Konsumentverket har vid upprepade tillfällen pekat ut företag i pressutskick, rapporter och offentliga uttalanden som vilseledande, oseriösa eller bedrägliga – trots att ingen fällande dom finns. Det är ett direkt angrepp på legalitetsprincipen.
Myndigheten har med sina formuleringar orsakat:
- Avbrutna affärssamarbeten
- Nedstängda bankkonton
- Allvarlig förtroendeskada
Utan rättslig prövning. Utan möjlighet till försvar. Utan att följa rättsstatens processer.
Detta är inte tillsyn – det är administrativt maktövergrepp.
Hatet från insidan: Tre dokumenterade övergrepp
Dagens Process har avslöjat tre hatkommentarer som skrivits från Konsumentverkets nätverk. Dessa är inte bara grova – de speglar en föraktfull myndighetskultur som hör hemma i totalitära stater, inte i Sverige.
”Jag tycker att det är starkt av dig att försöka skriva så många inlägg på svenska, när det uppenbarligen inte är ditt modersmål.”
”Att lära sig att skilja på när man ska skriva ’Dem’ eller ’De’ är något som du kan be din vårdare om hjälp med.”
”Gå till soc din dumme fan. Det är där du hör hemma!”
Språket är hånfullt, rasistiskt färgat, och visar på ett aktivt förakt för både svaga, invandrare och människor i beroendeställning.
När sådana kommentarer kommer från en statlig myndighets IP-adress – då är rättsstaten under direkt hot.
Vad säger lagen?
- Regeringsformen 1 kap. 9 §: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
- Förvaltningslagen 5 §: ”En myndighet ska vara saklig och opartisk.”
- Brottsbalken 20 kap. 1 §: Tjänstefel begås när en myndighetsperson åsidosätter sina skyldigheter vid myndighetsutövning.
Det är tydligt: Konsumentverket har åsidosatt både förvaltningsrättsliga och konstitutionella krav. Det räcker nu.
Myndighetsaktivism är inte en trend – det är ett rättsstatligt haveri
Myndighetsaktivism innebär att statliga aktörer agerar utifrån egen övertygelse snarare än rättslig förankring. I Konsumentverkets fall har detta inneburit:
- Selektiv tillsyn
- Offentlig misstänkliggöring
- Statlig opinionsbildning
- Tyst samarbete med vissa aktörer – och förstörelse av andra
👉 Bekämpning av myndighetsaktivism
Detta är inte administration. Det är maktpolitik – utan ansvar.
Fem krav som inte är förhandlingsbara
- Att Justitiekanslern inleder en rättslig prövning av om Konsumentverket har begått tjänstefel
- Att JO tar upp ärendet om otillbörlig myndighetsutövning och personangrepp
- Att Riksrevisionen genomför en fullständig granskning av Konsumentverkets tillsynspraxis de senaste fem åren
- Att Regeringen tillsätter en oberoende haverikommission
- Att Riksdagen inför en ny lag om ansvarsskyldighet för värderingsstyrda myndigheter
Avslutning: Lagen gäller även för staten
Konsumentverket har glömt sin roll. Men vi har inte glömt vår:
Att kräva att den offentliga makten utövas under lagarna – inte ovanför dem.
Vi kräver inte lojalitet från våra myndigheter. Vi kräver lydnad inför lagen.
Och det kommer vi kräva – tills lagen åter får gälla även för dem som tror att de står över den.